Tillbaka i ­enkronasträsket

Till flydda tider återgår min tanke – om än inte alltid så gärna. För vem vill väl åter till enkronas­träsket som landets spannmålsodlare tvingades klafsa runt i för drygt tio år sedan? Men faktum är att vi är tillbaka dit efter ett decennium på mer fast mark.
De första tecknen på vart utvecklingen var på väg fick vi efter 2015 års rikliga men proteinsvaga skörd, en utveckling som fortsatte med en rejäl nivåsänkning av priser i samband med skörd 2016. Handeln brukar förklara låga priser med att den svenska marknaden ständigt är lång, att det finns fler säljare med vara än köpare. Det är ett känt fenomen att bara små överskott på en råvarumarknad kan få priset att snabbt sjunka.

Ingen isolerad marknad
Men den svenska marknaden är inte isolerad från övriga ­världen, och med kunder som är villiga att köpa en vara till ett visst pris på en viss plats är den logiska prissättningen ­priset på den platsen minus handelsmarginal och kostnaden för frakten. Men så ser inte den svenska spannmåls­marknaden ut – utom för ett fåtal stora producenter som kan få kontrakt på Matif minus en handelsmarginal.
Istället pressas priset ner omotiverat lågt i samband med skörd. Därifrån är uppförsbacken rejält brant till en ­terminsprismotiverad nivå. Basis på den svenska marknaden hamnar alltför ofta betydligt lägre än vad som är motiverat av handelsmarginaler och fraktkostnader.
Är du stark måste du vara snäll har folkhemsprofeten Bamse lärt några generationer barn i det här landet. Men efter att ha fått kännedom om konsekvenserna för ­leverantörer i samband med skörden i år undrar vi om inte i alla fall delar av Lantmännens spannmålsavdelning läste annan litteratur när de växte upp.

”Det sätter ­ytterligare ­fokus på behovet av fler och ­starkare ­aktörer på den ­svenska ­spannmålsmarknaden”

91 öre per kg
Trots satsning på rekommenderad maltkornssort, prissäkring och i övrigt god omsorg om grödan blev avräkningen inte bara en besvikelse utan även en ekonomisk chock. Fokus på skalskador, som uppenbarligen är ett stort problem för Viking malt, gjorde att för övrigt högklassigt maltkorn med proteinhalt runt 10 procent, grobarhet på 98–99 procent och drygt 97 procent fullkorn nedklassades till foderkorn och sänktes med 51 öre i pris. Medelpriset på fyra leveranser som Lantbrukets Affärer tagit del av blev 91 öre/kg.
Ett kontrakt är ett kontrakt och avtal ska hållas. Det är vi naturligtvis de första att skriva under på. Men är det någon som tror att ett maltkorn med i övrigt så hög kvalitet kommer att gå till foder? Inte vi i alla fall, och det bekräftas av att andra köpare inte gör samma kvalitetsavdrag utan gladeligen hade köpt varan och sålt den med förtjänst på export – eller efter sortering till Viking Malt.
Till saken hör att problemet verkar vara sort- och årsmånsbundet, risker som spannmålsodlaren svårligen kan förutse, påverka och gardera sig mot.

Ger merintäkt
Ytliga kvalitetsproblem som missfärgning och skalskador kan också sorteras med de optiska sorteringsmetoder som finns idag. Det innebär att delar av partiet uppfyller ­kvalitetskraven och att i handelsledet kan nedklassade partier antingen ­blandas eller sorteras och därmed i nästa led betalas som fullgod vara. Det medför visserligen en ökad ­hanteringskostnad men gör också att varan i nästa led ger en merintäkt som odlaren inte får del av.
Enligt den kooperativa principen ska medlemmarna få betalt efter i vilken utsträckning de bidrar till föreningens vinst. I det här fallet vore det mest rättvisa ett pris grundat på den intäkt det aktuella spannmålspartiet gav i nästa led, något som med dagens digitala teknik vore fullt möjligt.
Lantmännens agerande i det här fallet påminner om Svenska Foders för två år sedan och Arlas under 2016, där priset pressas ner under den nivå som egentligen är ­marknadsmässigt motiverad. Med egen verksamhet och stora intressen i efterföljande led är det lätt att förstå Lantmännens intresse av ett lågt spannmålspris på den svenska ­marknaden. Men det försvarar inte agerandet, och sätter ytterligare fokus på behovet av fler och starkare aktörer på den svenska spannmålsmarknaden.