”Det är ett arbete för att skydda mjölken och säkerställa att den omges av positiva attityder”
För ett år sedan skulle Växa presentera vad mejeriernas branschpolicy egentligen kostade. LRF Mjölk menar nu att det var för svårt att räkna ut och de behåller utredningen för sig själva. De ser snarare fördelarna i policyns förebyggande arbete. Mejeribranschens gemensamma policy är med jämna mellanrum föremål för kritik. Kritiken handlar i stort om att mejerierna ställer krav som är högre än lagens utan att ersätta lantbrukarna för merkostnaderna. Den omtvistade GMO-friheten var tidigare en del av branschpolicyn, men bröts ur då LRF Mjölk oroade sig för att få konkurrensverket efter sig. Det är nu upp till mejerierna själva att besluta om krav på GMO-fritt foder eller inte. I praktiken är det emellertid ingen skillnad mot tidigare.
Efterlysning
LRF Mjölks styrelse, Mjölkdelegationen, har hela tiden haft uppfattningen att bönderna tjänar på branschpolicyn. I alla fall i det långa loppet. För att emellertid bringa klarhet i det hela anlitade LRF Mjölk Växa för att göra en uträkning kring branschpolicyns kostnad. Denna skulle presenteras i december 2014. Då det under året varit helt tyst om uträkningen efterlyste vi den hos LRF Mjölk. Jonas Carlberg förklarar dock att denna är förbehållen mjölkdelegationen.
Går inte ner på ören
”Det är inte en rapport på det viset. Den är uppbyggd på annat sätt i bilder och i en presentation samt en genomgång. Då kan det vara svårt att se alla delarna”, förklarar han.
Jonas Carlberg kan emellertid bekräfta att mjölkdelegationen haft uträkningen uppe till diskussion två gånger samt att den varit ett värdefullt ekonomiskt underlag. I övrigt recenserar han varken diskussionerna i mjölkdelegationen eller att enskilda ledamöter i andra forum uttrycker kritik med mer än att besluten fattats enhälligt. Han poängterar dock hur svårt det är att räkna på branschpolicyn.
”Det går ju att räkna på lite olika sätt och det går ju aldrig att gå ner på exakta ören. Men vi har tittat på det här och kommit fram till att många av dem inte innebär några kostnader medan andra är förknippade med mindre kostnader, och utifrån detta gjort en värdering”, säger han.
Egentligen inget stort problem
LRF Mjölk är tydliga med att branschpolicyn ger mjölken mervärden. De punkter Jonas Carlberg då lyfter fram är arbetet mot aflatoxin där branschen har strängare gränser än EU, samt förbudet mot kalvexport till länder med sämre djurskydd. Han trycker på att branschen med detta tar ett tydligt ansvar för alla djur i mjölkproduktionen.
Lantbrukets Affärer Mjölk har dock inte kunnat se något förbud mot avliva tjurkalvar på grund av ekonomin. Jonas Carlberg medger också att aflatoxin i mjölken egentligen inte är ett vidare frekvent problem. Han kan dock dra sig till minnes ett kontaminerat parti riskli som skapade rubriker för några år sedan. Det var emellertid en bra bit kvar till Livsmedelsverkets gränsvärde.
Mer proaktivt
De mervärden han således främst ser är att LRF Mjölk med branschpolicyn proaktivt försöker undvika negativa rubriker om mjölken, snarare än påverkar intjäningen som är för svår att räkna på.
”Det är ju sådana problem som måste rapporteras in till myndigheter. Då blir det en allmän handling och då kommer det ut till media och konsumenter. Att det är gift i mjölken är ju inga rubriker vi vill ha. Det är ett arbete för att skydda mjölken och säkerställa att den omges av positiva attityder”, förklarar han.
Av Per-Ola Olsson