Trångt i grinden för digital övervakning och stängsling av djur på bete

Med tillgång till digital teknik kan övervakningen av djur på bete bli både bättre och mer rationell. Men det kräver att tekniken är både kostnadsmässigt tillgänglig och ger relevant information. Foto Mostphotos

Digital teknik för att övervaka djur på bete och stängsling finns, men har trögt att vinna mark i Sverige. Bristande tilltro till tekniken, oro för höga kostnader och förbud mot att styra djuren beteende med elstötar bromsar utvecklingen.

Sensorer och digitala övervakningssystem blir allt vanligare inom djurhållningen. Längst har tekniken kommit i mjölkproduktionen, där enskilda djurs rörelser lätt kan följas. Avvikelser i beteenden registreras och gör det möjligt att undersöka och behandla djuren tidigt. Klövproblem, infektioner och andra besvär kan behandlas i tid med mindre insatser och mindre risk för allvarliga följder som minskad produktion eller utslagning.

Möjligheten att positionera enskilda djur har lockat många att flytta tekniken utanför stallarna. Men även om tanken på kontinuerlig övervakning på bete och virtuella stängsel är lockande ställer nyttjande av systemet utomhus helt andra krav på både sensorer, möjlighet till uppkoppling och även möjligheten att styra djurens beteende. Betesmarkerna ligger idag långt utanför teleoperatörernas 5G-kartor.

Lag sedan 2010
”I Danmark är det sedan 2010 lagkrav på elektronisk öronmärkning”, berättade Ann-Kristina Lind, forskare på Rise vid KSLA:s webbaserade workshop med rubriken: Hur kan ny digital teknik skapa förutsättningar för lönsam och flexibel betesdrift?

Workshopen ordnades i början av november förra året i samarbete med Landsbygdsnätverket och Gröna möten. De hade Jordbruksverkets rapport Digitaliserad teknik för att främja betesdrift som utgångspunkt.

”Den danska lagstiftningen kom till på lantbrukarnas initiativ”, fortsatte Ann-Kristina.” Det har inneburit effektiviseringar i flera led med säkrare data och spårbarhet och enklare datahantering. Kopplat till öronmärkningen är en databas som hanteras av Seges, men där lantbrukaren äger alla data. Även om systemet har medfört högre investeringskostnader och brottades med en del problem med avläsning i början, har det gjort identifiering av djuren enklare och underlättat utbyte av information.”

Tekniska problem
Problemen i de danska besättningarna har varit främst tekniska med uppdateringar av IT-systemen och uppkoppling på landsbygden. Systemet är i första hand ett identifieringssystem med lagring av specifika data för varje enskild individ. Fördelarna är främst administrativa, men i förlängningen är det dock möjligt att använda tekniken för övervakning av individer både inom och utanför stallarna.

”I dagsläget är dock en majoritet av de svenska lantbrukarna negativa till att digitaliseringen ska bli ett lagkrav och det är främst ökade kostnader som oroar”, konstaterarde Ann-Kristina.

Digitala öronmärken
”Att övervaka djuren i fält är en utmaning och här behövs utveckling av teknik. Vi testar så kallad LoRa WAN-teknik för att samla in data.”

Förkortningen står för long range wide access network och är en teknik som använder sig av ett licensfritt våglängdsområde. Den är energisnål och fungerar över längre avstånd och kan byggas som ett privat lokalt radionät med satellitlänk via en solcellsdriven basstation.

”Tanken är att kunna använda digitala öronmärken, men än så länge har tekniken problem med att öronmärkena inte håller och att de därmed inte ger tillräckliga data för kontinuerlig övervakning. Det är också en utmaning att hitta tjänster som gör det lönsamt för djurhållaren att investera i tekniken.”

Orientering
På SLU i Skara pågår ett projekt med digital betesövervakning där forskarna testar en prototyp med en logger i halsbandet, en teknik som hämtats från orienteringsidrotten.

”Genom att utnyttja befintlig teknik hoppas vi att systemet ska kunna ge bättre djurhälsa till en lägre kostnad”, berättade Anna Hessle, SLU. ”Tekniken gör det möjligt att registrera djurens rörelser i rummet, men också hur djuren rör sig. På så sätt kan vi med stöd av AI se avvikelser i djurens beteende jämfört med hur de rör sig normalt och hur andra djur i gruppen rör sig.”

Under förra året testades tekniken och sensorns registreringar jämfördes med beteendestudier gjorda på plats.

Beteendefacit
”Med djurens verkliga beteende som utgångspunkt får vi ett facit. I nästa steg behöver vi göra avvägningar mellan hur mycket data som är nödvändigt att registrera och kostnaden för den teknik som krävs för detta. Det handlar främst om batterikapacitet och hur mycket det går att hänga på djuren utan att de störs för mycket. Dessutom måste utrustningen kalibreras så att vi inte får onödiga falsklarm eller missar verkliga problem.”

Anna bedömer dock att det är en fördel att använda en befintlig teknik för själva registreringen, både när det gäller kostnader för utrustningen och möjligheten att relativt snabbt ta tekniken i bruk.

Studera stress
Från att övervaka djurens rörelser på bete är inte steget långt till att tänka sig någon form av digitala stängsel, där djurens rörelsefrihet på något sätt kan begränsas utan fysiska stängsel. Det skulle kunna spara både tid och kostnader. Det pågår en rad olika initiativ inom området, men än så länge är det mest utanför landets gränser.

Ett problem är hur djuren ska tränas så att de med så lite stress och fysisk påverkan kan styras att hålla sig inom de virtuella gränser som tekniken kan sätta.

”Vi studerar inlärningen och hur vi kan träna djuren att anpassa sig”, berättade Per Peetz Nielsen, forskare på Rise.

Den teknik Per och hans kollegor använder är att med hjälp av stötar och en ljudsignal lära djuren var gränserna går. Tanken är att efter en period av in­lärning ska det räcka med en signal i form av en vibration eller ett ljud för att hålla djuren innanför de satta gränserna.

”Vi studerar stressnivån hos djuren genom att analysera förekomst av stresshormon i avföringen”, berättar Per. ”Vi studerar också djurens beteende före, under och efter inlärningen.”

Best practice
Syftet med projektet är att ta fram riktlinjer för best practice. Där ingår också att studera möjlig förekomst av social inlärning från tränade till otränade djur.

”Det är dock viktigt att komma ihåg att digitala stängsel som använder el för att styra djurs beteende inte är tillåtna i Sverige, samt att stängsel inte bara fyller funktionen att hålla djuren inne utan också att signalera att här finns djur och att hålla oönskade besökare ute”, framhöll Anna Jamieson, Naturbeteskött i Sverige.

Av Lennart Wikström