Uppdrag granskning i ogjort väder

Så var det dags igen för svensk public service mest självgoda program Uppdrag granskning att ta hem några billiga poäng på att kedja fast landets djurbönder vid skampålen. Den här gången skulle inslaget handla om djurbönder som certifierats enligt Krav med syftet att smutskasta det som av dem som inte vet bättre brukar utmålas som svenskt lantbruks kronjuvel.

Liksom i fallet med Hedvigsfors för ett år sedan byggde upplägget på att konfronterade med ovedersägliga bevis få godtrogna lantbrukare att stammande göra bort sig inför kameran. Det var bara att – liksom i fallet Hedvigsfors – researchen inte var solid. Men till skillnad från fallet Hedvigsfors reste sig en rad aktörer för att försvara Krav och peka på det rätt taffliga jobb som UG:s redaktion gjort.

Felaktiga utgångspunkter
Upplägget var nämligen behäftat med flera felaktiga utgångspunkter. För det första likställs ett föreläggande med ett lagbrott. Men något brott mot lagen har inte skett förrän dom har vunnit laga kraft och det gör den efter dom i domstol, inte när länsstyrelsen inspektörer påpekar en avvikelse. Det är något som lantbrukare i högre grad borde utnyttja genom att inte acceptera oanmälda inspektioner, alltid ha en rådgivare eller veterinär närvarande vid kontroll och bestrida förelägganden som man anser vara felaktiga.

Om brott kan konstateras brukar de rendera i djurförbud och blir därmed självmarkerande, något som också framkom i reportaget.

En annan felaktig utgångspunkt är att det faktum att ett stort antal lantbrukare får förelägganden skulle vara en indikation på att djuren har det dåligt. Att det blir förelägganden är istället tecken på att kontrollsystemet fungerar. Det ligger också i sakens natur att djurskyddsinspektörer för att försvara sin yrkesroll både söker efter och gärna hittar avvikelser, även då dessa kan vara av ringa art och egentligen inte skulle ligga till grund för något rättsligt ingripande.

Till Kravs försvar
Eftersom programmet den här gången granskade Krav kom som sagt många till organisationens försvar och pekade på felaktigheter i inslaget och att Kravcertifierade djur i alla fall har det bättre än djur på konventionella gårdar. Men oavsett detta klavertramp – att peka finger åt den konventionella produktionen – som närmast får hänföras till ryggmärgsreaktioner i ett sådant här sammanhang, gynnar det alla djurbönder att Uppdrag granskning får ett sakligt och brett bemötande. Det gäller att mota Uppdrag granskning i grind.

Till saken hör att LRF i god tid kände till att programmet skulle komma och i princip även vad det skulle innehålla. Det bemöttes med några ursäktande och rätt allmänt hållna annonser i media, vars välvilliga innehåll nog gick de flesta förbi. I det här sammanhanget – och i synnerhet med tanke på hur Uppdrag granskning hanterade Hedvigsforsfallet – borde inslaget ha bemötts mer proaktivt och gärna med att redan i förväg ifrågasätta redaktionens motiv och bemöta angreppet på svensk djurproduktion.

Tre faktorer
Det finns tre faktorer som är på väg att förvandla svensk mjölkproduktion till en oväsentlig marginalföreteelse. Den första är den ekonomiska situationen manifesterad i Arlas prispolitik där svenska mjölkbönder på en svensk underskottsmarknad drabbas av Arlas prissättning baserad på en europeisk överskottsmarknad.

”Att det blir förelägganden är istället tecken på att kontrollsystemet fungerar”

Den andra faktorn är den svenska lagstiftningen och kontrollsystemet som förutom att de orsakar konkurrensnackdelar gentemot mjölkproducenter i andra länder upplevs som en extra börda och får många att förlora glädjen i arbetet. Dessutom sätter det fokus på det som kan vara fel i stället för att lyfta fram det som är bra i vad som ändå bäst måste beskrivas som världens mest omsorgsfulla djurproduktion.

Den tredje faktorn är media där vissa redaktioner medvetet eller omedvetet, med djurrättsaktivisternas eget olagligen inhämtat material, går organisationernas ärenden och vars mål är att på sikt utplåna all kommersiell djurproduktion.

Om vi vill ha kvar en konkurrenskraftig och lönsam svensk mjölkproduktion måste alla dessa krafter aktivt motarbetas, vilka välvilliga syften de än påstår sig ha.