Vad händer med SLU:s utbildningar?

Johan Torén och Christina Julin vid planeringsavdelningen på SLU menar att de kommer arbeta för att behålla en agronomexamen även vid en Bolognaanpassning. Foto Jenny Svennås-Gillner/SLU & Viktor Wrange/SLU

SLU har en vision om att fördubbla antalet studenter på SLU till 2027 och har även planer på att göra en del större förändringar i agronomprogrammet. Kommer detta att gå igenom eller ej?

Lantbrukets Affärer ställde ett par frågor till ­planeringsavdelningen på SLU för att för att reda ut några frågetecken. De har besvarats av Johan Torén och Kristina Julin.

Hur ser utvecklingen av agronom­programmen och lantmästarprogrammet ut framöver? Hur och vem arbetar med dessa frågor?
”Utvecklingen av utbildningarna motiveras främst av det behov som finns i samhället av SLU:s kompetens, det behövs fler utbildade inom SLU:s om­råden. Samtidigt vill vi anpassa dem till den övergripande strukturen, som gäller nationellt och internationellt, där en treårig på grundnivå kan byggas på med en tvåårig utbildning på avancerad nivå.
Inom SLU är det utbildnings­nämnden som ansvarar för utbildningarnas ­strategiska utveckling. UN består av lärar­representanter och studenter utsedda av SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Även de som är ansvariga för utbildningarnas genomförande inom respektive fakultet deltar. UN:s arbete leds av rektor eller prorektor och det är SLU:s styrelse som fattar beslut om utbildningsutbudet. Externa representanter bjuds in att diskutera utvecklingen, nu närmast den 10 april.”

Ni har en vision om att fördubbla antalet SLU-studenter till år 2027. Hur ska ni fördubbla antalet studenter utan att också sänka kraven på intag och behålla kvalitén på utbildningarna?
”Fördubblingen av antalet studenter är en vision som gäller generellt för SLU:s samtliga utbildningar. Djursjukskötar­programmet har till exempel redan fördubblat antalet studenter från 40 till 80 sedan 2014. Visionen är utformad med universitetet i Wageningen som förebild. De gjorde en motsvarande resa för drygt tio år sedan. Framför allt är det vår övertygelse att SLU:s kunskaper om hållbar utveckling och bevarandet av naturresurserna behövs i samhället. Genom en öppnare struktur som bygger på tre plus två år är vi övertygade om att fler ungdomar kommer hitta till SLU.
Inom SLU går det cirka fyra studenter på varje anställd forskare/lärare. Så ser det förstås inte ut i lärosalarna, men det visar på att kapacitet och kompetens finns på plats. Förkunskaperna ska precis som i dag vara motiverade av utbildningens innehåll.”

Ni välkomnade förslag från anställda och studenter att delta i processen med att fördubbla studentpopulationen. Hur föll det ut?
”Det kom in imponerande många förslag, sammantaget cirka 400 inspel av olika karaktär. Utbildningsnämnden har tagit ställning till en färdplan med drygt 50 olika åtgärder att arbeta vidare med.”

Hur tänker ni angående bevarandet av titeln agronom ifall programmen görs om till kandidatprogram med kompletterande masterprogram? Hur ska varumärket bevaras?
”SLU har i dagarna svarat på en remiss om att dela upp agronomexamen. Själva agronom­programmet är redan idag 300 poäng. En anpassning av agronomexamens omfattning gör att den blir fullt ut jämförbar med andra högskoleutbildningar inom exempelvis ekonomi, biologi eller kemi och gör det enklare att passa in agronomexamen i den övergripande strukturen. Budskapet till våra blivande studenter är att agronomexamen kommer att finnas kvar.”

När kommer beslut om en eventuell Bolognaanpassning att tas?
”Styrelsen fattar beslut om eventuella förändringar i programutbudet i juni 2019, men det lär dröja till 2020 eller 2021 innan studenterna påbörjar studier enligt den nya modellen.”

Av Elin Laxmar