Vallar med antingen tidiga eller sena sorter och arter gör det möjligt att vidga skördefönstret med upp till tio dagar. Det minskar kapacitetskravet i skördekedjan och ger ett bättre foder med jämnare kvalitet.
Grunden för lönsamhet i mjölkproduktionen är ett grovfoder av bra kvalitet, och den som någon gång sysslat med odling av vall vet att förutom artsammansättning är skördetidpunkten mycket viktig för optimering av avkastning och innehåll av energi, råprotein och fiber.
Men med ökande besättningsstorlekar och därmed stigande arealer vall blir avvägning av kapacitet i skördekedjan och möjligheten att skörda hela arealen vid den optimala tidpunkten alltmer kritisk. Kan inköpt foder kompensera en ökad variation i grovfoderkvalitet på grund av underkapacitet i skördekedjan, eller är det mer lönsamt att investera i ökad maskinkapacitet?
Eller finns det en annan tänkbar utväg?
Tidigt och sent fröval
I en treårig försöksserie i Jönköping, Kalmar och Västra Götaland har forskare vid institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU och rådgivare vid Uppsala hushållningssällskap provat vallfröblandningar för breddat skördefönster. Idén bakom försöken är att genom ett medvetet val av tidiga och sena sorter och arter i vallfröblandningar skapa en längre period för optimal skördetidpunkt med bibehållen avkastning och kvalitet.
Försöken låg 2007–2009. Sammansättningen av de olika vallfröblandningarna som ingick i försöket framgår av tabell 1.
Gödslingen till blandningarna med baljväxter var 140 kg N fördelat på tre givor, 55, 45 och 40 kg/ha. De rena gräsblandningarna fick 240 kg N fördelat på 100, 80 och 60 kg/ha.
Skördetillfällena bestämdes till när den tidiga respektive sena vallens energivärde var 11 MJ/kg, dock med en högsta tidsskillnad på tio dagar. Andra- och tredjeskörden togs i genomsnitt 44 respektive 47 dagar efter föregående skörd.
Nio dagar
”Med den upplagda strategin gick det att bredda skördefönstret med 9 dagar med bibehållen avkastning och kvalitet i första skörd”, berättade Nilla Nilsdotter-Linde, SLU, på Växjö möte i början av december.
Den tidiga sortblandningen höll vid sin optimalt beräknade tidpunkt för förstaskörd 11 MJ och 500 g NDF (non digestible fiber) per kg, medan den sena sortblandningen vid den sena tidpunkten för förstaskörd höll 10 MJ och 480 g NDF. Referensblandningen hade vid den tidiga skördetidpunkten 11,1 MJ och 470 g NDF och vid den sena 10,4 MJ och 550 NDF.
”Förskjutningen i tid för andra och tredje skörd bestod, vilket innebär att det bredare skördefönstret kvarstod under hela odlingsåret.”
För totalskörd i medeltal för tre vallår och tre platser visade den sena sortblandningen vid sen skörd ha något högre energihalt, lägre halt NDF och lägre skörd än den tidiga sortblandningen skördad tidigt. Referensblandningen påminde mer om den tidiga blandningen med tydligt lägre energiinnehåll och högre fiberhalt vid den senare skördetidpunkten.
Engelskt rajgräs nyckeln
”Skillnaderna kan i stor utsträckning förklaras av den större andelen engelskt rajgräs i den sena vallfröblandningen”, förklarade Nilla. ”Rajgräset håller energiinnehåll längre än timotej och rajsvingel, medan ängssvingel hamnar någonstans mitt emellan. En annan viktig skillnad är att timotejsorten Grindstad är en vecka före Ragnar.”
Med en tydlig strategi med tidiga och sena vallfröblandningar är det alltså möjligt att bredda tidsfönstret för optimal förstaskörd med upp till tio dagar. Dessutom ger en sådan strategi en större andel foder av hög kvalitet, vilket minskar behovet av inköpt foder och av att blanda sig till ett grovfoder av tillräckligt god kvalitet.
Av Lennart Wikström