Våt filt över lovande växtförädlingsteknik

Det kan väl knappast ha undgått någon – valdebatter och utfrågningar till trots – att EU-domstolen konstaterat att organismer som framställts med så kallad mutagenes eller mutationsförädling, och där inte något främmande DNA förts in i genomet, ändå ska klassas som GMO. Därmed faller den under EUs GMO-direktiv, som mycket hårt reglerar möjligheterna att sätta ut växter och andra
organismer i fält.
Bakgrunden är att en grupp franska lobbyorganisationer med småbrukarorganisationen Confédération Paysenne i spetsen i statlig domstol framfört att den franska lagstiftningen som idag undantar växter och andra organismer som förädlats genom mutagenes från det regelverk som gäller för GMO. Framställarna menar – helt riktigt – att den moderna växtförädlingen kommit så långt att man med de nya teknikerna i princip kan uppnå samma förädlingsmål som med GMO. Som exempel nämner de bland annat herbicidresistens. I grunden är det alltså inte förädlingsmetoden utan dess resultat som de klagande vänder sig emot.
Den franska domstolen har i sin tur begärt att av EU-domstolen få ett utlåtande om hur EU-direktivet ska tolkas, vilket den alltså fått och med känt resultat.
Återigen är detta ett exempel på hur barnet kastas ut med badvattnet. För det första uppstår herbicidresistens spontant i naturen genom just mutationer. Detta är precis det som hänt med glyfosat och vissa ogräs i främst USA. Alltså är det inte tekniken i sig som är problemet.
Klassiska mutagenestekniker som använder sig av radioaktiv strålning eller starka kemiska medel som är oprecisa och riskabla, inte minst för dem som utför själva behandlingen, och som existerade före det att GMO-direktivet började gälla undantas dock. Däremot drabbar domstolsbeslutet den ytterst
precisa och icke-transgena gentekniken CRISPR Cas9, eftersom den utvecklats efter direktivets införande.
För forskarna är det fortfarande
möjligt att under kontrollerade former arbeta med CRISPR och andra tekniker. Men med erfarenhet från hur direktivet påverkade intresset för och arbetet med de transgena GMO-teknikerna kan vi anta att EU-domstolens utlåtande kommer att lägga en våt filt över de hoppfulla arbeten som pågått kring exempelvis resistens mot potatisbladmögel.

Av Lennart Wikström