”Vi måste öppna för nya finansiella konstruktioner”

Göran Persson, Swedbanks styrelseordförande.

Hur ska svenskt jordbruk klara finansiering och tillgång till riskvilligt kapital? Ökad tillgång till riskkapital och öppna för juridiska personer att äga lantbruksfastigheter är två möjligheter som föreslås av Swedbanks styrelseordförande Göran Persson.

Om svenskt lantbruk ska klara både att öka produktionen och investera för att bli klimatneutrala till 2030 krävs både ökad lönsamhet och tillgång till billigt riskvilligt kapital för att lyckas. Lönsamhet och investeringsbehov går också hand i hand i den mån dålig lönsamhet gör det svårt för att inte säga omöjligt att göra investeringar som förbättrar lönsamheten.

Dramatiskt skede
”Lantbrukssektorn står inför ett dramatiskt skede”, sade Swedbanks ordförande Göran Persson vid ett KSLA-seminarium om finansiering och riskvilligt kapital i svenskt jordbruk i början av september.

”Samtidigt är lantbrukarkåren inte en homogen grupp, utan förhållanden är olika i olika delar av landet och i de olika produktionsinriktningarna. Dessutom är variationen stor mellan olika företag inom samma produktionsgren, men helt klart är att den svenska mjölkproduktionen står inför hård press.”

Göran Persson framhöll samtidigt att vi står inför en grön revolution – och det kräver en lönsam jordbrukssektor och en väl behandlad skogssektor. När det gäller riskkapital till de nödvändiga investeringarna står näringen dock inför ett problem.

Vem träder in?
”Om vi tittar på lantbruksföretagen kan vi konstatera att det egna kapitalet i själva verksamheten ofta är litet. Även om balansräkningen är stark är omsättningen liten och resultaträkningen svag. Frågan är då varifrån det riskvilliga kapitalet ska komma. Som bank kan vi inte bedriva välgörenhet och låna ut till verksamheter som inte är lönsamma eller har svårt att klara räntor och amorteringskrav. Vi ska inte vara riskkapitalister, utan den risken måste antingen den enskilde eller någon som har förtroende för den enskilde stå för – frågan är vad eller vem som träder in mellan egeninsats och bankkapital?”

Göran Persson utgick ifrån att många av lantbruksföretagen i högre grad än idag kommer att bedrivas i bolagsform.

Öppna för bolagsjordbruk
”Vilka är det då som ska kunna stå som ägare till fastigheterna? Är det rimligt att juridiska personer stängs utanför ägandet av jordbruksfastigheter”, undrade han.

Han lyfte fram som exempel problemen med att kunna lösa ägarskiften med de höga värden det i dag är fråga om, om inte barnen eller någon i familjen kan tänkas ta över.

”I det läget vill man som frånträdande kunna göra en exit som ger avkastning på den egna insatsen och där står bolagen för viktigt tillgängligt kapital. Det kan helt enkelt bli nödvändigt att tillåta juridiska personer som ägare för att klara finansiering av nyinvesteringar och stärkt konkurrenskraft.”

Han menade att det finns riskvilligt kapital som idag går lantbruket förbi.

”Här måste vi öppna för nya finansiella konstruktioner”, konstaterade han.

Ingen toppfinansiering
Göran pekade också på det faktum att det idag saknas toppfinansiering i form av fonder eller riskkapitalbolag för lantbruksföretagen. Många får klara det med eget kapital eller genom att ta ut värden ur den egna skogen för att finansiera investeringar i främst animalieproduktionen.

Problemen ser också olika ut beroende på skalan.

”Det finns många mindre företag som är framgångsrika och som vänder sig direkt till slutkunder som har krav på att veta hur produktionen gått till och som inte är så priskänsliga. Det går att leva på 50 dikor, medan du går i konkurs med 500 mjölkkor”, konstaterade Göran Persson.

Kunder i den skalan är också lättare att hantera för bankerna, inte minst för att risken helt enkelt är mindre.

Avgörande sektor
Göran Persson luftade också sin oro för de problem som seglar upp när det gäller jord- och skogsbrukets möjligheter att bli den självklara aktören för att minska klimatpåverkan. Dit hör till exempel den föreslagna taxonomin för hållbara investeringar, vattendirektivet och artskyddsförordningen.

”Klimatfrågan går inte att hantera utan att den gröna sektorn ges en avgörande roll – men då måste den fyllas av professionella människor som måste kunna försörja sig på ett anständigt sätt. Då är det också viktig att ha en finansiering som gör det möjligt att bygga en konkurrenskraftiga företag, som inte bara tittar på substansvärden utan också kassaflöden”, avslutade Göran Persson.

Av Lennart Wikström