
Tillgång till ett friskt och sunt utsäde är en grundförutsättning för en god skörd och lönsamma lantbruksföretag. I Sverige har vi sedan lång tid ett fungerande system för utsäde. Nu blåser förändringens vindar och vi vet inte riktigt vad som väntar runt hörnet. Jag är inte säker på att de föreslagna förändringarna blir bättre för lantbrukaren. Tvärtom är jag orolig för att vi tar ett steg tillbaka i utvecklingen.
Den svenska utsädesmodellen med utsädesodling, reglerade kontroller, oberoende certifiering och en stabil finansiering har många fördelar och skapar trygghet för köparen, det vill säga Sveriges lantbrukare.
Så här fungerar det i korthet. Först odlas nästa års utsäde någonstans i landet, ofta hos en kontrakterad utsädesodlare. Alla odlingar besiktigas i fält genom att utbildad personal som går över odlingen och kontrollerar att det är rätt sort, att den inte är blandad med andra sorter och att det inte förekommer några ogräs, exempelvis flyghavre.
Därefter skördas grödan och lagras som regel på gården för senare transport till utsädesföretaget som kontrakterat odlaren. På utsädesanläggningen sker rensning, betning, provtagning av Jordbruksverket godkänd provtagare, eventuell annan behandling och paketering.
Slutligen skickas certifieringsprov till Frökontrollen, eller till Jordbruksverkets utsädesenhet, för oberoende analys och certifiering. Där kontrolleras grobarhet, renhet och annan art samt sundhet där man bland annat letar efter olika smittsamma sjukdomar. Certifieringen är helt enkelt en garanti för att det är prima vara som säljs till bonden. Det är först när utsädet är godkänt och certifierat som bonden kan använda det.
En annan viktig del av den svenska modellen är finansiering av framtida utsäde. Det fungerar ungefär som STIM-avgift för musiker. Den som använder musik kommersiellt får betala en slant till den som komponerat låten. Vilket är rimligt. Men i det här fallet är det inte musik utan utsäde det handlar om. Den som använder utsädet ska betala en avgift till den som tagit fram sorten. På så sätt finansieras fortsatt växtförädling utifrån svenska förutsättningar. En modell som fungerar och bidrar till goda skördar även i framtiden.
Avgiften ska givetvis betalas även av dem som använder eget utsäde.
Lantbrukaren, Jordbruksverket, LRF, utsädesföretagen, Frökontrollen, Jordbruksverkets utsädesenhet, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och andra inblandande är i det stora hela komfortabla med nuvarande situation. Den har funnits ett tag och fungerar. Men nu blåser förändringens vindar.
EU tar ett fastare grepp om medlemsländernas utsädesproduktion. Kommissionen jobbar bland annat på en ny EU-förordning kring utsäde som ska gälla alla medlemsländer om några år. Inget är klart men det finns konkreta förslag som kan komma att förändra den svenska modellen rejält.
För det första lutar det åt att det blir möjligt med någon form av handel av utsäde mellan lantbrukare. Idag är det inte tillåtet men mycket pekar mot att den dörren öppnas på glänt. En naturlig utveckling är då att ännu fler lantbrukare kommer att använda eget utsäde och det blir då ännu viktigare att allt utsäde analyseras.
För det andra ser det ut som att kravet på att en oberoende och självständig part certifierar utsädet prioriteras ned och att det blir möjligt för utsädesföretag att själva till viss del sköta denna del. Det blir helt enkelt möjligt för utsädesföretagen att efter godkännande av ansvarig myndighet godkänna sig själva.
För det tredje förbjuds ett antal kemiska preparat som är vitala vid betning. Skyddet av utsäde blir sämre och tillgången bra utsäde kommer att minska.
Jag är bekymrad för att vi helt enkelt tar ett steg tillbaka i utvecklingen och att tillgången på ett sunt utsäde minskar, när vi istället behöver fokusera på att producera mer, öka lönsamheten och säkerställa att det finns säker tillgång till utsäde. Oavsett vad Putin, Xi Jinping och Trump hittar på.
Jesper Broberg, vd för Frökontrollen, inleder med denna krönika ett samarbete med Lantbrukets Affärer. Redaktionen välkomnar Jesper som återkommande krönikör i förvissning om att de frågor kring utsäde, spannmål och växtodling som han kommer att ta upp, kommer att vara av stort intresse för våra läsare.