Inom lantbrukssektorn skapas nu mängder av information från traktorer, robotar, censorer, satelliter, drönare med mera som inte bara hjälper lantbrukaren att fatta beslut på gården. Jordbruksverket tittar nu på om, och i så fall hur, staten bör stötta utvecklingen.
Jordbruksverket har uppdrag från regeringen att verka för en smartare livsmedelskedja som en del i satsningen ”Digitalt först”. Den digitaliserade gården är ett ben i satsningen som ska utvärdera hur samhället ska kunna bidra till och stötta lantbrukssektorns digitalisering vilket ska generera bättre möjligheter att klara framtida utmaningar.
Information för tillväxt
Anne Hansson är projektledare vid enheten för stöd och samordning på Jordbruksverket.
”Det pågår och händer mycket inom lantbruket när det gäller just datahantering och vi har bara sett början. Information som skapas inom lantbruket är intressant för många aktörer i livsmedelskedjan, men det finns för lite forskning och kunskap kring vilka möjligheter och hinder som finns. Målet är att tillgängliggöra information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan.”
Startskottet var en utredning som gjordes av RISE ”Effektivisering av jordbruket med IKT” och senare skrevs även rapporten ”Den digitaliserade gården – Hur kan samhället bidra?” av Jordbruksverket som handlar om att maximera nyttan av digitalisering genom stöd från samhället. Under tiden har Maclean också publicerat en intressant rapport i ämnet ”IoT – nu formas framtidens lantbruk”.
Kunskapsspridning viktig
Det finns stora behov av att bygga och sprida kunskap om digitalisering och därför har en blogg med namnet Den digitaliserade gården startats. Det är ett sätt att sprida kunskap genom att lyfta fram goda exempel och även berätta om vad som görs på olika myndigheter.
”Den digitala gården ska ses mer som en företeelse än en faktisk aktivitet”, förklarar Anne Hansson. ”Vi försöker förstå hur vi kan stötta lantbrukare i digitaliseringsprocessen och se vad vi på Jordbruksverket kan bidra med för att skapa mervärde för aktörer i livsmedelskedjan. Vi ser behov av dialog kring de här frågorna.”
”Det är mycket sekretess kring
datainsamlingen och det
är självklart så att den som
skapar datan äger den”
Skaparen äger data
Befintlig teknik har ännu inte fått något större genomslag hos svenska lantbrukare i dagsläget. Anne Hansson tror att en orsak kan vara att teknik ofta är en dyr investering och att det är svårt att se lönsamheten.
”Tröskeln är lite för hög. Det behövs exempelvis fler testbäddar för att påvisa nyttan med den digitala tekniken inom lantbruket och i livsmedelskedjan”, menar hon och säger att behovet av att aktörer med olika kompetenser i hela livsmedelskedjan samverkar är stort.
I dessa GDPR-tider är den självklara frågan att ställa sig vem som äger den data som samlas in.
”Det är mycket sekretess kring data-
insamlingen och det är självklart så att den som skapar datan äger den och dessutom måste ge tillåtelse till insamling och användning”, avslutar Anne Hansson.
Av Elin Laxmar