Hushållens disponibla inkomst ökade med 22 procent mellan 2019 och 2024. I reala termer, det vill säga med hänsyn till kostnadsökningar, har den legat still, men beräknas öka med tre procent i år och lika mycket nästa år. Med rykande färska siffror för utvecklingen i dagligvaruhandeln kan konstateras att den totala handeln i butik och på nätet i år har ökat med 4,5 procent fram till och med november och med 4,4 procent sedan november förra året.
Bara under de tre första kvartalen sålde dagligvaruhandeln för 266 miljarder. Med fjärde kvartalet inklusive julhandeln kan omsättningen förväntas landa på omkring 360 miljarder, vilket innebär en ökning med 33 procent sedan 2019. Tillsammans med restaurang och kafé och offentliga inköp av livsmedel kommer det i år att pumpas in långt över 500 miljarder i värdekedjan för livsmedel.
DYRARE ANIMALIER
Sett till prisökningar i konsumentled har enligt Jordbruksverkets statistik de jordbruksreglerade livsmedlen ökat med 36 procent mellan oktober 2019 och samma månad i år. Störst har ökningen varit för animalier, främst smör, grädde och nötkött. Av vegetabilierna har socker ökat mest.
Till livsmedelsindustrin har producentprisindex sammanlagt ökat med 48 procent, även här är det animalierna som ökat mest. Ökningen är ungefär i samma storleksordning som i konsumentled, mellan 50 och 60 procent. Kostnadsökningen är 12 procentenheter högre än ökningen i butiksled, vilket förklarar den prispress som svensk livsmedelsindustri har och de svårigheter den har att ta ut sina kostnadsökningar i nästa led.
Avräkningsprisindex, det pris som lantbrukare fått, har ökat med 47 procent under samma tidsperiod, alltså i samma storleksordning som kostnaden i förädlingsled. Det kan jämföras med produktionsmedelsindex som ökat med 31 procent. Störst och mest kännbar har ökningen för gödselmedel varit med i storleksordningen 70 procent, detta trots att energikostnaderna bara ökat med sju procent. I jordbruksledet har avräkningspriset ökat med 16 procentenheter mer än produktionsmedel.
SMOLK I BÄGAREN
Lite tillspetsat skulle man kunna säga att handeln och lantbruket har varit vinnare under den senaste omtumlande femårsperioden medan förädlingsledet och hushållen släpar efter. Men att hushållen skulle fått så kraftigt försämrad ekonomi på grund av pandemi, kostnadskris, räntetopp och krig i närområdet är en myt. Inkomstutvecklingen har kunnat hålla jämna steg med stigande kostnader, i alla fall sett över tid och för i år och nästa år kommer en tydlig kompensation.
För lantbruket är den bild som målas upp dock lite annorlunda och helt klart är att växtodlingen upplever en dålig lönsamhet. I Ludvig & Co:s Lantbruksbarometer för hösten 2025 har index landat minus 60, vilket är på samma nivå som efter missväxtåret 2018. Övriga produktionsgrenar ligger klart över nollstrecket, vilket betyder att en större andel har positiva förväntningar än negativa, men för övriga produktionsgrenar gäller en förväntad sjunkande trend för våren 26. Detta gäller i högsta grad mjölkproduktionen som kan förvänta sig fortsatta prissänkningar under första halvåret.
HÖGA INTÄKTER
Samtidigt ligger lantbrukets intäkter på en hög nivå. Enligt Jordbruksverkets prognos för jordbrukets samlade intäkter och kostnader, den så kallade EAA-kalkylen, beräknas intäkterna inklusive trädgårdsprodukter för 2025 uppgå till 81,9 miljarder, vilket är en ökning med närmare 40 procent sedan 2020. Den samlade företagsinkomsten inklusive stöden beräknas uppgå till 15,2 miljarder.
Det är alltså inte så illa som den bild som målas upp, och det är också en historisk sanning att jordbruket och livsmedelssektorn går jämförelsevis bra i orostider. Men mycket talar för ett mer problematiskt 2026. För att kunna uppfylla livsmedelsstrategins mål med en ökad produktion och försörjningsförmåga är det nödvändigt att vända den negativa inställningen och ingjuta framtidstro i produktionsjordbruket, där investeringarna behövs och gör störst nytta.