FN har som mål att till 2030 utrota hunger och EU vill öka biodiversitet och främja hållbar produktion av hälsosamma livsmedel. Vid ett seminarium anordnat av Växtnoden konstaterades att det blir svårt om inte omöjligt att uppnå detta utan tillgång till modern genteknik som gensaxen.
FN:s andra hållbarhetsmål säger entydigt vad det handlar om – fram till år 2030 ska vi ha rått bot på hunger och undernäring och skapat en tryggad livsmedelsförsörjning baserad på fördubblad produktivitet i jordbruket med hållbar produktion och bibehållen genetisk diversitet”, sade professor Joachim von Braun, Universitet i Bonn, vid Växtnodens seminarium om framtidens hållbara livsmedelssystem som hölls vid KSLA den 15 oktober i år.
Joachim von Braun var ordförande för den vetenskapliga kommittén vid FN:s Food Systems Summit i september i år och han medgav att målsättningen är något av en tulipanaros. I synnerhet med tanke på de begränsningar som sätts på livsmedelssystemet genom att bromsa användningen av innovationer inom exempelvis växtförädling.
Ta vara på innovationer
”Ett av den vetenskapliga gruppens förslag var att ta vara på biotekniska innovationer som kan ge mer hälsosamma livsmedel, ökad produktivitet och ekologiskt välbefinnande”, förklarade Joachim von Braun. ”De innefattar geneditering, alternativa proteinkällor och bioteknik, samt moderna växtförädlingstekniker som kan bidra till minskad klimatpåverkan och mer näringsrika livsmedel. Samtidigt behöver riskerna med nya tekniker belysas och diskuteras i dialog mellan forskare och övriga samhället. Det handlar både om etik, säkerhet och risken för uppkomst av monopol, aspekter som kan komma att behöva regleras på olika sätt.”
Det tyska bioekonomiska rådet har konstaterat att den nuvarande lagstiftningen för att reglera genteknik lever inte upp till omvärldens krav och Europa behöver en ny lag som är anpassad till dagens forskning och innovation.
Anpassa regelverket
”Endast en lagstiftning som behandlar geneditering separat från andra tekniker kan ge dess potential rättvisa”, skriver rådet. ”Om inte kommer Europa att konstant ligga efter och kommer heller inte kunna delta i utformandet av den nödvändiga globala regleringen av denna biologiska revolution.”
Därför föreslår rådet att ett kommande regelverk inom EU för att reglera genteknik anpassas till teknikens utveckling och den betydligt högre vetenskapliga nivå som forskningen kring tekniken befinner sig på idag.
Inte ändamålsenlig
”EU-kommissionen har en pågående process som ser över gällande lagstiftning och har genomfört en studie av nya gentekniker”, berättade Dennis Eriksson, professor i växtgenomik i Hamar i Norge. ”Förslaget till nytt regelverk har varit ute på remiss under hösten 2021 och enligt tidsplanen ska ett nytt förslag till förordning läggas fram under våren 2023.”
Enligt studien har de nya genteknikerna potential att bidra både till att uppfylla målen i EU:s nya gröna giv, FN:s hållbarhetsmål och EU:s strategi kring biodiversitet. Oavsett vilken väg EU väljer pågår redan tillämpningen av tekniken utanför EU, och rapportförfattarna konstaterar också att EU-domstolens beslut att klassa genediterade grödor som GMO har påverkat forskningen inom EU negativt och att dagens lagstiftning inte är ändamålsenlig.
Lagen mot vetenskapen
”Det råder fortfarande osäkerhet kring hur domstolsutslaget ska tolkas och den legala tolkningen strider mot den vetenskapliga”, sade Dennis Eriksson, och konstaterade att Sverige kommer att vara ordförandeland när förslaget till ny lagstiftning ska läggas fram.
De valmöjligheter som står till buds är från att låta allt vara som det är till en harmonisering utan större förändringar, en revidering av nuvarande lagstiftning eller helt ny lagstiftning.
”Ur vetenskaplig synpunkt är det inte självklart att geneditering ger en genetiskt modifierad organism”, sade Dennis Eriksson. ”Men eftersom EU-domstolen definierar mutagenes, det vill säga att på konstlad väg åstadkomma genetiska förändringar, som GM så innefattar det även gensaxen. Som jämförelse är det intressant att se vad som står i den svenska livsmedelsstrategin, som säger att bedömningen av en ny produkt eller process ska göras på grundval av grödans effekt på människors hälsa och miljön, oavsett vilken teknik som använts.”
Av Lennart Wikström