Vid tiden för förra årets stämma för Spannmålsodlarna låg terminspriset för kvarnvete på 2,71 kr per kg omräknat till svenska kronor. Att det är svårt att sia, i synnerhet om framtiden, framkom under stämman. Då konstaterade representanter för handeln att om priset kom upp över 270 euro så fanns det mycket som talade för fortsatt uppgång. Men samtidigt var det osäkert om prisnivån skulle hålla; det verkliga utfallet av skörden i Europa skulle ha avgörande betydelse, men det mesta talade för att den höga nivån inte skulle hålla på sikt. Men höstvete bedömdes ändå som mindre osäkert än raps.
Och så sent som i december lyfte Lantbrukets Affärer bland annat på denna sida upp det gynnsamma läget för svenskt lantbruk. Nu vet vi lite bättre hur det gick. Terminen för priset i september har gått ner 50 euro, medan spotpriset ”bara” sjunkit med 21 euro.
POLITISK CIRKUS
Att bilden förändrats så drastiskt på bara ett år – eller fem månader – kan inte förklaras med tillgång och efterfrågan, och inte heller med några tydliga förändringar i omvärlden. Kriget i Ukraina pågår fortfarande trots den nyvalde amerikanske presidentens löfte om att skapa fred på 24 timmar. Lagersituation och väder och odlingsförutsättningar räcker heller inte som förklaringar. Däremot finns det anledning att reflektera över den stora osäkerhet som administrationen i Washington skapar, och vilka effekter det kan ha på köpares benägenhet att hantera risker.
LÅGA ENERGIPRISER
Vi kan också se en viktig påverkande faktor som i det första rummet antas gynna lantbruket, nämligen sjunkande energipriser. Sedan årsskiftet har priset på naturgas, som i hög grad påverkar gödselmedelspriserna, sjunkit med 35 procent. Brentoljan har sjunkit med 25 procent på ett år. Det låga oljepriset avspeglas också på dieselpriset, som idag ligger 15 procent lägre än för ett år sedan. Även elpriset är överraskande lågt, vilket många med vind och solcellsanläggningar kunnat konstatera den senast tiden.
Men det finns också ett sedan många år mycket tydligt samband mellan världsmarknadspriset på olja och priset på spannmål. Högt oljepris, högt spannmålspris, lågt oljepris, lågt spannmålspris. Tremånadersterminen för Brentoljan ligger tio dollar lägre än dagens pris på cirka 65 dollar per fat, vilket indikerar fortsatt låga energipriser.
PRIS VIKTIGARE ÄN KOSTNAD
För övriga produktionsgrenar ser det betydligt bättre ut. Mjölkproducenter upplever en pris och förhoppningsvis lönsamhetsnivå som vi inte sett på många år. Även nötköttsproducenter kan glädjas åt höga avräkningspriser och en marknad där det råder brist på svenskt kött. Samtidigt ligger det svenska avräkningspriset visserligen på en för svenska förhållanden hög nivå, men enligt senaste statistiken drygt fyra kronor under medelpriset i EU. Priset på ägg i partihandeln ligger i nivå med EU-snittet, medan både kyckling och framför allt gris ligger klart över.
Det kan uppfattas som bra för animalieproduktionen med ett lågt spannmålspris, och förädlingen via gris och fjäderfä är självklart positiv med den nivån vi har nu. Men grunden i lantbrukets lönsamhet är inte låga kostnader, utan ökade intäkter, och där är ett högre eller i alla fall mot bakgrund av produktionskostnaderna försvarbart spannmålspris grunden.
INFLATIONSMYTEN
Som vi tidigare kunnat beskriva på ledarplats avviker inte de senaste fem årens prisstegring på svenskproducerade livsmedel från prisökningar i övrigt, och de följer ganska väl utvecklingen av hushållens köpkraft. Det innebär att ett högt spannmålspris inte varit skadligt, utan snarare utgjort grunden för att kunna ta ut ett motiverat högre pris på marknaden.
Att ökade priser på livsmedel kan hålla jämna steg med inflation och hushållens ökade inkomster är en förutsättning för långsiktig lönsamhet och är inte heller skadligt för landets ekonomi. Den tid när prispress på maten och subventioner var ett politiskt verktyg för att gynna annan konsumtion och säkra det egna maktinnehavet är förbi. Nu är det konsumtion av svenska livsmedel som behöver gynnas.