Livsmedelspriserna i butik steg med 30 procent mellan 2020 och 2022, vilket är en extrem ökning sett mot bakgrunden av prisökningar under föregående år. Självklart låg stigande energipriser och räntor bakom en del av denna ökning, men den viktigaste faktorn var kraftigt ökade priser på jordbruks- och trädgårdsprodukter under 2022. Prisökningen var dock lägre än handelns kostnadsökning som beräknas till 32,2 procent.
Det visar en undersökning av varför livsmedelspriserna steg och vad handeln kan göra för att de ska kunna sänkas som gjorts av Stefan Fölster, Better Future Economics för Svensk dagligvaruhandel.
Ökande momsintäkter
Att prisökningarna på råvaror inte förts vidare till konsument stöds också av andra undersökningar som visar att handelns omsättning steg mycket mindre än priset på livsmedel under samma period. Stigande livsmedelspriser har kunnat kompenseras genom ändrade inköpsmönster, främst genom övergång till lågpris, något som också drivits av handeln.
Stefan Fölster konstaterar också att de stigande priserna lett till en ökning av momsintäkterna med 11,7 miljarder 2023 jämfört med 2020. Det kan jämföras med livsmedelshandelns rörelsemarginal, som uppskattas till drygt hälften av statens ökade intäkt.
Visserligen har Sverige ett högre löne- och kostnadsläge än EU som genomsnitt, något som kan förklara högre livsmedelskostnader, men Stefan menar också att det finns ett visst stöd för att regleringar och villkor för handeln kan förklara en del av prisskillnaderna, något som kan åtgärdas med lika villkor. Sammanlagt uppgår dessa till 56 miljarder enligt Fölster.
Förenklade regler
För att komma tillrätta med de höga livsmedelspriserna föreslås, något överraskande, inte att arbeta för sänkta inköpskostnader för livsmedel. Istället handlar förslagen om förenklade regler för planering och etablering genom översyn av det kommunala planmonopolet, enklare ombildning av annan verksamhet till livsmedelsbutik, takkostnader för tillstånd, samordning av tillsyn och avskaffande av lagen om otillbörliga handelsmetoder som missgynnar mindre handlare samt prisinformationslagen som bidrar till ökat svinn.
Dessutom behövs generella åtgärder som förenklar för energiföretag och som kan ge billigare el, fler undantag från Miljöbalken för exempelvis etablering av energiproduktion, förenklade regler kring bygglagstiftning och en reformering av arbetsmarknadslagstiftningen som möjliggör lägre arbetsgivaravgifter för unga och införande av lärlingssystem.
Med dessa åtgärder skulle enligt Stefan Fölster matpriserna kunna sänkas med 13–14 procent.
Källa: Fölster, S. Varför livsmedelspriser har stigit och hur de kan sänkas. Better Future Economics 2023.