Ledaren

April 2022

Fortsätt att göra det ni är bäst på

Det är säkert många som knyter näven i fickan och svär över att de hade så bråttom att binda både rapspris och spannmålspris i höstas. I synnerhet med tanke på prisökningen på energi, drivmedel och gödselmedel. Fullt lager och fri prissättning idag hade gjort en otrolig skillnad och täckt upp för de ökade kostnader vi har inför skörd 2022 och inte minst höstsådden.

Men vem hade kunnat förutse utvecklingen under vintern och inte minst Rysslands besinningslösa angrepp på Ukraina? Visserligen hade vi stigande energipriser och gödselmedelspriser, dessutom var beslutet om ökad inblandning av förnybara drivmedel i dieseln känt sedan länge. Det senare också påhejat av flera inom lantbrukarkåren som såg en möjlighet att skapa avsättning för drivmedel från åkermark. Men allt talade för att prisnivåerna skulle backa efter vintern och det mesta skulle se ut som det gjorde innan.

Vinstlott

I det underlag för spannmålskalkylen som vi arbetat med under många år var bilden av prisutvecklingen på terminen för kommande års skörd entydig: Den ligger som högst i slutet av året för att sedan sjunka successivt fram till mars där den beroende på aktuella prognoser hoppar uppåt eller går ner ytterligare fram till skörd. Rådet var alltså att säkra i december, i synnerhet om prisnivån med marginal täckte odlingskostnaderna, vilket det gjorde vid den tidpunkten. Helt rätt företags­ekonomiskt. Men vem kunde ana att det skulle ligga en vinstlott för spannmålsbönderna under locket på fastlagsbullen? I alla fall för den som hade vara att sälja.

Skippa stödet?

Läget är helt nytt, men fortfarande gäller grundläggande företagsekonomiska principer. Våra kalkyler visar entydigt att med de prisförhållanden som gäller, har det i modern tid aldrig lönat sig mer att odla höstvete och oljeväxter. Jämfört med för en månad sedan har kalkylen hoppat upp flera tusenlappar och priskvoten för kväve i förhållande till spannmål har sjunkit.

Det gäller att optimera sina insatser och maximera avkastningen. Det finns till och med rådgivare och lantbrukare som räknar på att inte ansöka om EU-stöd för att inte behöva uppfylla växtföljdskravet och istället maximera arealen höstvete. Spannmålspriset enligt BM Agris nyhetsbrev i vecka 15 motsvarar en stödrätt 350 kg höstvete. Med en vårgröda som i genomsnitt ger 1 500–2 000 kg mindre än höstvete kan det vara värt att i alla fall sova på saken.

Värdefulla insatser

Principen att optimera insatserna borde även gälla dem som levererar insatsvaror och tjänster som kan höja utbytet. En insats som exempelvis bevattning som kan höja avkastningen med tio procent blir helt plötsligt värd mer än dubbelt så mycket. Eller en precisionsbehandling mot svamp i höstvete som i genomsnitt gör att avkastningen ökar med 12 procent, ökar intäkten med 3 200 kr per hektar med dagens prisnivå jämfört med 1 400 kr vid en prisnivå på 1,60 kr per kg.

Det finns ingen anledning att försöka bromsa sig ur situationen

Sparsamhet en synd

Men det traditionella sättet för lantbrukare att hantera risker är att minimera kostnader och skjuta upp investeringar – även om de skulle vara lönsamma. I en tid av osäkerhet är den enda säkra kronan den du inte behöver betala ut. Det präglar även dem som levererar till lantbruket, som trots att de förhoppningsvis tror på de avkastningshöjande effekterna av sina produkter ligger lågt med marknadsföringen.

En investering som inte verkar påverkas så mycket är traktorförsäljningen som enligt tillgänglig statistik ligger visserligen 17 procent efter januari –mars 2021, men det efter ett år som sammanlagt låg sju procent över det föregående – inte helt rationellt om problemet skulle vara dålig lönsamhet.

Ju mer båten gungar, desto viktigare är det att sitta lugnt. Sveriges lantbrukare är redan idag bland de resurseffektivaste i världen. Med förväntat höga priser på spannmål och oljeväxter i alla fall en god bit in på 2023 finns det ingen anledning att försöka bromsa sig ur situationen. Fortsätt att göra det ni är bäst på!