Ledaren

Maj 2022

Det är dags att höja golvet

Svenskt lantbruk står inför en fantastisk möjlighet. Under en lång tid har lönsamheten i lantbruket varit tillbakapressad – inte i första hand på grund av höga kostnader utan framförallt på grund av för låga produktpriser. Omsättningen har konstant tryckts tillbaka med hjälp av landsbygdsstödet, som gjort att det i alla fall en gång om året känts som om näringen gjort något nyttigt.

Men den verkliga situationen har varit att utan stöden har svenskt lantbruk fattats cirka 25 miljarder för att få ersättning för eget arbete, ränta på eget kapital och en blygsam vinst på tre procent. Och det på en omsättning på cirka 60 miljarder. Det är inget som kan rättas till genom ökat stöd, varken i form av landsbygdspengar eller lantbruksmiljarder. Det är bara höjda intäkter som kan råda bot på den dåliga lönsamheten.

”De priser som gäller i maj 2022 har ökat den potentiella intäkten jämfört med april 2021 med cirka 18 miljarder”

Unik möjlighet

Med de stigande priserna på lantbrukets produkter finns en unik möjlighet att lägga ett nytt golv. Istället för att ropa efter stödpengar gäller det att långsiktigt säkra en högre prisnivå och mycket talar för att det är möjligt. I dagsläget ligger både spannmål och oljeväxter på mycket höga prisnivåer, och om terminerna för 2023 och 2024 talar sanning talar mycket för att de kommer att ligga kvar över eller omkring tre kronor för höstvete och över sju kronor för raps. Potatispriset ligger kvar på en hög nivå och förhoppningsvis kommer de tömda lagren från förra årets skörd att hålla uppe priserna även efter midsommar.

Även Arla har tvingats att höja priset, dock fortfarande utan någon extra ersättning för de svenska mervärdena – eller merkostnaderna. Priset på gris kryper så sakteliga uppåt och kycklingproducenterna lyckades förhandla fram rejäla prisökningar som nu förs vidare i värdekedjan. Tomma slaktlinjer kostar mer än tomma stallar. Även nötköttet är uppe på mycket höga nivåer. Det är egentligen bara äggpriset som fortfarande står kvar i startboxen och stampar och där behöver både packerier och handeln bjuda till för att få upp producentpriserna.

18 miljarder

Med en högre etablerad prisnivå och priser på förnödenheter som i alla fall i viss utsträckning återgått till förkrigsnivåer, finns det möjlighet för landets lantbrukare att få i alla fall lite andrum. Det kan också ge utrymme för planering för hållbara investeringar i det lantbruk som redan före kostnadskrisen hade kommit längst i sin omställning mot ökad hållbarhet.

Om vi jämför intäkten från växtodling och några av djurproduktionsgrenarna har de priser som gäller i maj 2022 ökat den potentiella intäkten jämfört med april 2021 med cirka 18 miljarder. Bara i växtodlingen skulle dagens priser med femårsmedelskörd ge 13,1 miljarder mer i intäkter jämfört med samma tid förra året.

Lagen på lantbrukets sida

Låt det bli en målbild för det vi vill kalla det nya prisgolvet. Samla utbudet och för ett vuxet samtal med mellanleden. Handeln klagar visserligen över att de inte kan ta ut fulla marginaler, men helt klart kommer livsmedelspriserna till konsument att stiga. De flesta är nog redan förberedda på högre priser och villiga att betala om vi kan lyckas paketera erbjudandet rätt.

Dessutom är det inte en naturlag att det alltid är leden närmast konsumenten som ska kunna dra det längsta strået. Lantbruket har också fått ett nytt vapen i form av lagen om otillbörliga handelsmetoder. Det finns en rad tricks som handeln använder sig av idag för att hålla nere partipriserna och i förlängningen producentpriserna och som helt enkelt är olagliga.

Nu erbjuds lantbruket en unik möjlighet att kunna landa mjukt. Om näringen dessutom kan få landsbygdsstöd och några extra miljarder i sänkta kostnader är väl inte det fy skam. Tillsammans blir det ungefär de 25 miljarder som lantbruket saknade för ett år sedan.