Statistik lär ju vara som att stå med ena foten i en gryta med kokande vatten och den andra i en frysbox – i genomsnitt har man det ganska bra. Ungefär så känns det med åren 2022 och 2023. För många visade efterkalkylen förra året ett rekordresultat tack vare höga avräkningspriser, normal eller hög produktion och hanterbara kostnader.
Enligt Jordbruksverkets statistiska sammanställning var jordbrukets produktionsvärde 2023 rekordhöga 86 miljarder kronor. Det kan jämföras med föregående års 71,6 miljarder eller genomsnittet för de föregående fem åren på 64,8 miljarder kronor. Det innebär att för 2022 steg omsättningen med 20 procent jämfört med föregående år och med en tredjedel jämfört med femårsgenomsnittet.
Kostnaderna följde med
Medaljens baksida enligt statistiken är att även om omsättningen ökade med 14,2 miljarder så steg kostnaderna med 13,4 miljarder, så överskottet för lantbrukssektorn som helhet ökade marginellt med blygsamma 140 miljoner kronor. Räknar vi bort stödet till lantbruket blev resultatet minus
725 miljoner kronor, en försämring med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2021.
Så var det alltså med grytan med det kokande vattnet, som i bästa fall får betraktas som ljummet.
Oroande kostnadsbild
När vi dyker ner i frysboxen 2023 har vi en eftersläpning på kostnadssidan, där avräkningspriserna sjunker snabbare än kostnaderna. Medelpriset för höstvete kvarnvara var under 2022 enligt Lantbrukets Affärers spannmålskalkyl, som baseras på en omräkning av septemberterminen på Euronext, 3,44 kronor per kg. Det kan jämföras med medelpriset september 2022 – augusti 2023 på 3,02 kronor per kg. Från januari till augusti i år ligger priset på 2,87 kronor per kg, vilket kan jämföras med 3,50 kronor per kg för motsvarande period förra året.
Inom mjölkproduktionen är skillnaderna kanske ännu större. Under 2022 låg Arlas à conto-pris på 5,37 kronor per kg i genomsnitt medan det under årets första åtta månader legat på 4,91 kronor per kg. Detta ska ses mot en bakgrund där kostnaderna enligt den senaste kalkylen ligger 18 procent högre än i januari 2022.
Ringa tröst
En tröst för tigerhjärtan är att energikostnaderna ser ut at hamna lägre än föregående år och att detta också avspeglas i lägre kostnader för gödselmedel. För landets djurbönder verkar det som såg ut som en katastrof vid midsommar någorlunda ha rätat ut sig och också kan kompenseras av att växtodlarnas ansträngningar till stor del varit förgäves och att en stor del av spannmålsskörden kommer att gå som fodersäd.
Blickar vi framåt talar mycket för att de priser vi ser idag på spannmål och animalier kan komma att stiga. Både spannmålsterminer och terminer på mejeriprodukter indikerar stigande priser 2023–2024. Pris på kvarnvara och maltkorn på den inhemska marknaden ligger till och med högre än spotpriset på Euronext. Men för växtodlare gäller det att ha en vara att sälja.
I frysboxen är det alltså fortfarande kallt men temperaturen verkar kunna stiga.
Lönsamma investeringar
Att mot bakgrund av denna enkla analys uppmana till att göra investeringar är inte lätt. I osäkra tider är det alltid klokt att värna sin likviditet, något som visat sig vara extra klokt med tanke på energi- och räntekostnader den senaste tiden. Men samtidigt måste vi kunna göra lönsamma investeringar.
Eller som en av de intervjuade nominerade till årets byggnadsstipendium konstaterar: ”Även om det kostar att bygga nytt blir det i längden lönsamt om man tar hänsyn till underhåll och drift.”