Hållbart jordbruk behöver klara tre viktiga utmaningar: Maten, klimatet och den biologiska mångfalden. Viktigast är förstås maten, eftersom det är själva grundorsaken till varför vi bedriver jordbruk överhuvudtaget. Eftersom den största påverkan jordbruket gör på sin omgivning är att det bedrivs överhuvudtaget, oavsett om det är ekologiskt, konventionellt, integrerat eller regenerativt gäller det att använda så liten areal som möjligt för att producera en given mängd livsmedel.
600 miljoner hektar
Det blir ännu mer centralt om vi även tar in den globala livsmedelsförsörjningen i bilden, eftersom den ökning av livsmedelsproduktionen som krävs för att möta en växande befolkning måste ske på den åkerareal som finns idag – det görs ju som bekant inte fler jordklot. I alla fall inte i vårt närområde. World Resources Institute, WRI, bedömer att med dagens produktionsförmåga skulle det fram till 2050 behövas ytterligare 600 miljoner hektar åkermark för att möta det ökande behovet. Enda sättet att lösa den ekvationen är att öka utbytet per arealenhet genom hållbar intensifiering.
Hög produktivitet är också det som står högst upp på listan när det gäller att prioritera bland olika åtgärder för minskad klimatpåverkan, oavsett om det gäller animalier eller växtodling.
Jordbrukets klimatpåverkan
Inom EU ska vi uppnå klimatneutralitet 2050 och i Sverige har vi genom den klimatlag som antogs 2017 lagt ribban ännu högre (eller lägre, beroende på hur man ser på saken). Vi ska vara klimatneutrala 2045.
I den svenska redovisningen av nationella utsläpp av växthusgaser står industrin – främst stål och cement – och inrikes transporter för största andelen, 54 procent tillsammans. Jordbruket kommer på tredje plats och står för tolv procent.
Då ingår inte det kol som lagras in i skog, grödor och i mark, eftersom de inte redovisas för jordbruket, utan ingår i en annan kolumn som handlar om markanvändning och skog. Den redovisningen utgör den dominerande sänkan av de svenska utsläppen. Det är också förklaringen till att, trots att vi släpper ut motsvarande 57,2 miljoner ton koldioxid redovisar vi för 2021 ett netto på 8,2 miljoner ton, som minskat och fortsätter att minska kontinuerligt med tre miljoner ton per år sedan 1990.
Inte ner till noll
I de scenarier som Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet arbetar med fram till 2050 kommer alla sektorer att minska sina utsläpp ner till noll – utom jordbruket. Det beror på att jordbrukets utsläpp av metan och lustgas är direkt kopplade till den biologiska produktionen och bara kan påverkas i begränsad utsträckning. Men genom val av hållbara odlingsmetoder som förenar hög produktivitet med minskad miljö- och klimatpåverkan, och fossilfria produktionsmedel kan den påverkan minska väsentligt per producerad enhet.
Lustgas och metan
I växtodlingen kan olika odlingsåtgärder fortsatt leda till förbättrat kväveutnyttjande och göra så att vi undviker förekomst av stora mängder nitratkväve när inte grödan behöver det.
När det gäller metan håller det på att ske ett skifte i synen på det så kallade gröna metanet, det som frigörs genom naturliga processer och djurens foderomsättning. Kolet i det metanet kommer från växter som tagit upp det från atmosfären och som genom djuren återvänder dit igen – visserligen i en mer potent form, men som över tid kan ses som en del av ett kretslopp och som sådant bara har tre till fyra gånger så stor påverkan på klimatet som koldioxid och inte 28 gånger, som dagens beräkningar bygger på.
Det är alltså absolut centralt att vi bibehåller den svenska åkerarealen, och att vi upprätthåller en så hög och hållbar produktivitet på den arealen som möjligt. Bara på det sättet kan vi klara både maten, klimatet och biodiversiteten.
Svenskt jordbruk behöver inte ställa om
Svenskt jordbruk till hör världens mest resurseffektiva, i synnerhet om vi väger in hållbarhetsfaktorer som miljö, klimat, djurhälsa och biologisk mångfald. Naturligtvis skiljer sig villkoren mellan olika delar av landet, men konsumenter kan tryggt välja svenska livsmedel och veta att de producerats med minsta möjliga miljöpåverkan och belastning av klimatet. Varje kilo livsmedel som produceras i Sverige minskar miljöbelastningen och lidandet i världen jämfört med livsmedel från andra länder. Under våren kommer vi i en serie ledare lyfta fram det svenska jordbrukets fördelar när det gäller klimat, växtnäringsutnyttjande, växtskydd, biodiversitet eller kolinlagring. Vi började här med jordbruket och klimatet.